En modern elproduktion kräver nya regler

Under större delen av mänsklighetens historia var energiförsörjning en privatsak. Man tog sig dit man behövde komma för egen maskin och värmde sina bostäder med förbränning av biomassa i den egna eldstaden. Sedan kom förbränningsmotorerna och elektriciteten och omfattande infrastruktur växte fram för att förse oss med den energi vi behöver för vårt dagliga liv i ett modernt högteknologiskt samhälle.

Den storskalighet som präglat energiförsörjningen under 1900-talet har även satt sina spår i lagstiftning och skatteregler. När vi nu går in i ett nytt skede med en större tonvikt på miljömässigt hållbara lösningar behöver vi en ny anpassning. Många av de mest lovande teknikerna inför framtiden befinner sig på en helt annan skala än de kolossala kraftverk som levererar el till hundratusentals människor. Det har återigen blivit möjligt för människor att på egen hand, eller i små konstellationer, ansvara för sin egen energiförsörjning.

I egenskap av riksdagsledamot för moderaterna väckte jag under den allmänna motionsperioden fyra motioner med syftet att underlätta just för småskalig elproduktion, vilket i praktiken ofta innebär vindkraft. Jag tycker att frågan är viktig för att vi ska kunna gå från att bara tala om miljövänliga lösningar till att faktiskt underlätta för människor och företag att konkret medverka till en mer positiv utveckling. Det är därför glädjande att se att Energimyndigheten nu lämnar över sin utredning om regelförändringar för vindkraft till regeringen.

I utredningen, som ger ett brett register av förslag för att främja vindkraftens utbredning i Sverige, tar man specifikt upp två områden som är problematiska för driften av små anläggningar. Bland annat rekommenderar Energimyndigheten att man förenklar reglerna för flera personer, t ex grannar i samma område, att äga andelar i ett vindkraftverk. På så sätt skulle det kunna bli säkrare och mer lönsamt att gå samman i ett gemensamt ägande än vad som är fallet idag. Man föreslår även förbättrade möjligheter för små anläggningar att ansluta sig till elnätet så att den som producerar egen el i överskott ska kunna sälja den vidare.

För att vi ska se en utbyggnad av vindkraften i Sverige, och därmed en grönare elproduktion, måste vi främja även de små initiativen. Den småskaliga energiproduktionen som hämtar kraft ur naturen är tillbaka i ny tappning och med det moderna samhällets möjligheter kan överskottet delas och spridas till fler. Nu gäller det bara att se till att regelverket hänger med i utvecklingen.

Läs även andra bloggares åsikter om vindkraft, energi, el, miljö
Intressant.se

Replik till mp´s kommunalråd Lari Pitkä-Kangas om Bunkeflostrand

Lari har i dagens Sydsvenska Dagbladet i ett svar på mitt inlägg om de ologiska och konfiskatoriska gränsdragningarna i Bunkeflostrand anfört att huvudargumentet är ”en logisk och naturlig gräns vilket oftast är fastighetsgränser.” Han talar också om gällande lag och praxis. Just det Lari, gällande praxis är inte att köra över medborgare, stjäla deras mark, dra gränser genom folks fruktträdgård och skapa konflikter. I Region Skåne har man åtminstone i de naturreservat jag känner till varit mån om medborgarnas acceptans och medverkan. Hemfridszoner kring bef. bostadshus inrättas. Där är det inte fråga om att dra en gräns igenom en trädgård 4 meter från gaveln (se bild nedan). Lari var inte inblandad i detta ärendes hantering, vilket jag var, och han har nu fått den otacksamma uppgiften att försvara ett beslut som är ett övergrepp på medborgare, äganderätten och totalkonflikt mot en samlad opposition.

Lari borde lära sig hur tomtgränserna ser ut där det rör sig om gamla ”fiskartomter”. Här är långsmala tomter med några få meter emellan. Att då hävda att just den ena linjen är mer logisk än den några meter bort är bara korkat. Det är inte lätt att försvara ett beslut som kännetecknades av en undermålig tjänstemannahantering som trotsade gemensamma politiska beslut och drev en egen agenda. En hantering som av kollegor i regionen stämplades som ”fundamentalistisk” och konfliktskapande. Det är vad Lari nu försvarar. Ingen har ifrågasatt naturskyddsområdet. Det är hur man från den socialistiska majoriteten väljer att stjäla och konfiskera istället för att gemensamt skapa något, saken gäller.

Sen är Lari fräck nog att tala om skyddsområden för klimateffekter. Det var just detta som var vårt argument för att ändra gränsdragningen och skapa ett skydd för de i området boende och samtidigt skapa naturreservatet som ett logiskt och väldefinierat område skiljt från bebyggelsen. Men Lari struntar visst i människor och deras hem, vad är det han vill skydda?

Låt geografin styra naturreservatet

Ursprungligen publicerad i Sydsvenska Dagbladet den 30 oktober 2008.

Det heter att man inte kan ha kakan och äta den, vilket brukar stämma. Realpolitik innebär ofta kompromisser där någon part blir lidande.

I fallet med det beslutade naturreservatet vid Bunkeflo strandängar hade man kunnat nå fram till ett av de där sällsynta besluten då alla vinner – då det finns kakor så det räcker. För egentligen är det ingen som invänder mot att man skyddar en unik och värdefull strandmiljö och anlägger Malmös första naturreservat.

I september gav länsstyrelsen klartecken för Malmö stads planer och avslog de överklaganden från boende i området som påpekat det orimliga i att utan goda skäl göra omfattande inskränkningar på privat mark. Om skyddsbehovet hade krävt detta hade frågan varit en annan. Så är inte fallet.

Att värna om naturen behöver inte stå i konflikt med att värna om människors rätt att bo och bygga. Det som här står i vägen för en rimlig lösning stavas politisk klåfingrighet. Gränserna som dras upp mellan naturreservat och bebyggd mark liknar de kartor som kolonialmakterna ritade när de delade Afrika mellan sig. Liksom då tar man liten hänsyn till verkligheten.

I sitt beslut lutar sig länsrätten bland annat mot 7 kapitlet 25 § i miljöbalken som anger att enskildas rätt att använda mark som grundas på en skyddsbestämmelse inte får gå längre än vad som krävs för att tillgodose syftet med skyddet. Men det är just detta som sker. Istället för att följa områdets naturliga geografi har vi en situation där naturreservatet tränger omotiverat långt in i bebyggda områden.

Ännu är slaget inte förlorat. Boende i området har valt att gå vidare till Regeringen. Jag hoppas att situationen där kommer att ses utifrån ett helhetsperspektiv. Att det blir klart att det går att nå beslut där alla vinner och att det sunda förnuftets tid inte är förbi.

Dyrare värme från E.ON igen.

Ursprungligen publicerad i Sydsvenska Dagbladet den 20 oktober 2008.

Nu har årets sedvanligt kryptiska meddelande från E.ON kommit till samtliga fjärrvärmekunder. "Du kan alltid räkna med ett konkurrenskraftigt fjärrvärmepris från E.ON. Priset sätts utifrån de alternativ som finns på din lokala värmemarknad. Eftersom bränslepriserna stigit kraftigt under 2008 har marknadens uppvärmningsalternativ blivit dyrare. Fjärrvärmepriset har därför uppdaterats … o s v." Vi vet hur det brukar låta.

Är det någon som tror annat än att priset höjs? Hur mycket tror ni att det blir? Fram med gamla räkningar och räknemaskinen så får vi själva räkna ut det. Mitt nya fjärrvärmepris är 57,6 öre/kWh och mitt nya grundpris är 3500 kr/år. Detta innebär att priset stigit med 2,5 % /kWh och 7,7 % på grundpriset. Kanske man skall vara tacksam att det inte steg med över 8 % som förra året.

Låt oss se på detta med konkurrens och marknad. För någon konkurrens i fjärrvärmenätet finns ju inte. Annars kunde jag köpa av SYSAV istället som (av E.ON) får omkring 15 öre per kWh för producerad värme från våra brännbara sopor. Samma värme som jag nu får köpa av E.ON för ett betydligt högre pris. Marknaden och alternativen består väl snarare av förbränning av olja eller pellets m m. Visst har de nog stigit under innevarande år men är samtidigt inne i ett prisras som nog kommer att bestå under nästa år också. Vem tror att den pågående krisen i världen inte skall påverka priserna nedåt även på råvarumarknaden? Hur har vi det då med elen som ju kan vara ytterligare ett alternativ. Redan stänger flera fastighetsbolag som Wallenstam mfl. av fjärrvärmen och använder sig av värmepumpar då detta blir billigare. Om man samtidigt investerar i egna vindkraftverk så kommer elpriset ner avsevärt.

Eftersom jag som villaägare inte har samma möjligheter anser väl E.ON att detta inte kan anses som giltigt alternativ. Dock har jag via andelar i ett vindkraftverk (via O2) försäkrat mig om ett elpris på f.n. 13 öre/kWh (ex skatter) vilket faktiskt är ett alternativ.

Därför tar jag till mig informationen på baksidan av E.ONs brev. Där upplyses att jag faktiskt genom den nya fjärrvärmelagen som trädde ikraft den 1 juli 2008 kan begära förhandling, medling och säga upp mitt fjärrvärmeavtal om min fjärrvärmeleverantör genomför en ensidig ändring av avtalsvillkoren. Så är det ju! E.ON har under alla år ensidigt ändrat mitt avtal och mina priser. Så kan bara en monopolist göra. Nu får vi se om lagen faktiskt stärker min ställning som fjärrvärmekund som den är avsedd för. Jag begär förhandling!

Läs även andra bloggares åsikter om eon, energi, fjärrvärme
Intressant.se

Motion: Hårdare tag mot nedskräpning

Att det faktiskt är straffbart att kasta ett glasspapper på gatan är det inte många som känner till. Med tanke på att ytterst få fälls för den här typen av brott är det kanske inte så märkligt. De allra flesta uppskattar en trevlig miljö och i Sverige finns heller ingen brist på papperskorgar där man kan slänga sitt skräp. Samtidigt har polisen en allt grövre kriminalitet att brottas med varför det kan vara en lämplig åtgärd att låta även ordningsvakter utfärda ordningsbot vid den här typen av brott. Med nuvarande lagstiftning är det endast Polisen, Tullverket och Kustbevakningen som har rätt att utfärda ordningsbot. Hela min motion i den här frågan hittar du HÄR.

Motion: Kräv tillräckliga kunskaper i svenska för medborgarskap

Det finns många länder i världen där godkänt prov i majoritetsspråket är ett krav för medborgarskap. I Sverige, där svenskan alltjämt är det enda språk som fullt ut tillåter ett aktivt deltagande i arbets- och kulturliv, samt i kontakten med olika myndigheter och institutioner, finns inget sådant krav. Många av dem som anländer till Sverige kommer snabbt in på arbetsmarknaden och får därmed naturlig kontakt med svenska språket. För alltför många ser situationen annorlunda ut, där en inledande kurs i svenska för invandrare ligger flera år bakåt i tiden och en naturlig möjlighet att öva upp sin svenska saknas, något som torde vara särskilt vanligt bland kvinnor.

Att ställa krav på kunskaper i svenska för erhållande av medborgarskap blir därmed en viktig integrationsåtgärd som säkerställer att samtliga medborgare har möjligheten att delta fullt ut, vilket även möjliggör en så väl fungerande demokrati som möjligt. Därför har jag lagt en motion i frågan som du kan läsa i dess helhet HÄR.

Motion: Det ska löna sig att köra så miljövänligt som möjligt!

Det är mycket angeläget att få ner utsläppen från transportsektorn som alltjämt ökar. Den nuvarande regeringen införde tidigt den så kallade miljöpremien som blev en stor framgång och fick många att gå över till klimatsmartare bilar. Problemet är bara att inte alla miljöbilar är skapade lika och den faktiska miljöbelastningen varierar kraftigt.

Jag vill se ett system där eventuella framtida miljöpremier eller reduktioner i fordonsskatten är så starkt kopplade till respektive bilmodells belastning på klimatet som möjligt. Det ska med andra ord löna sig att köra så miljövänligt som möjligt. Läs hela min motion om detta HÄR.

Motion: Förbättra fordonsgasmarknaden!

Fordonsgas, vanligtvis bestående av naturgas, biogas eller en blandning av de båda, är ett mycket bra alternativ till olja och diesel. Ju större biogaskomponenten är desto mindre blir de negativa effekterna på klimatet. Fordonsgasen har alla möjligheter att bli ett ännu mer gångbart och prisvärt bränsle på marknaden men det nuvarande konkurrensläget visar stora brister. Marknaden präglas av lokala monopol och stora svårigheter för små lokala alternativ att göra sig gällande, delvis på grund av den infrastruktur i form av gasledningar där transporterna måste ske.

Det är viktigt att de här konkurrensproblemen undersöks och att insatser görs för att förbättra fordonsgasmarknaden och skapa möjligheter för att framförallt biogasen blir ett reellt alternativ till bensinen på så många platser i landet som möjligt. Därför har jag lagt en motion som du kan läsa i sin helhet HÄR.

Motion: Bryt monopolen på fjärrvärmemarknaden!

Det är nu dags att vi får se en avreglering av fjärrvärmemarknaden med ett införande av en lagstadgad rätt till tredjepartstillträde. Jag vill att man redan nu utformar en metod och modell för hur detta ska gå till istället för att avvakta den aviserade utredning som regeringen avser att tillsätta i frågan. Jag vill dessutom se att man lägger större vikt vid den industriella restvärmen som är helt fri från utsläpp och minskar behovet av andra energislag som kan komma till bättre användning i övrig energiproduktion. Läs min motion i sin helhet HÄR.

Motion: Bättre konsumentinformation på bredbandsmarknaden!

Idag saknas, till skillnad från vad många tror, en standardisering av bredbandsbegreppet. Löst uttryckt kan alla internetanslutningar som sker med snabbare överföringshastighet än vad som sker med ett uppringt modem kallas bredband.

Något som ytterligare komplicerar läget för konsumenterna är internetleverantörernas otydlighet när det gäller att tydligt ange vilken hastighet som gäller för varje enskild kund för dataöverföring till och från Internet. De hastigheter som anges är inte alltid de som gäller eftersom konsumenten inte vet hur många andra som delar på samma anslutning. Därför finns det all anledning att underlätta för kunderna att göra bättre val och se till att de får god valuta för det pris de betalar.

Jag vill se en förtydling av begreppet och att konsumenterna får bättre information och har därför lagt en motion om detta som du kan läsa i sin helhet HÄR.

Motion: Förbättra flexibiliteten i hemhjälpen för äldre

Det är socialnämnden i respektive kommun som beslutar om hur stödet till de äldre ska se ut. Tyvärr saknas ofta i praktiken den flexibilitet som t.ex. gör det möjligt för en gammal människa att få hjälp med städning en vecka och hjälp med matinköp eller promenad i parken veckan därpå.

Jag vill se att lagstiftningen blir tydligare och uppmuntrar till flexibla lösningar där varje person exempelvis kan tilldelas en summa pengar eller ett antal timmar som han eller hon själv kan förfoga över. Detta skulle innebära en viktig förbättring av valfriheten för de äldre och jag har därför lagt en motion i ärendet som du kan läsa i sin helhet HÄR.

Motion: Sätt stopp för bilmålvakterna!

Det är inte helt ovanligt att människor sätter i system att agera s.k. bilmålvakt åt andra, exempelvis personer som lever på socialbidrag, och en person kan stå som registrerad ägare till flera hundra bilar. En situation som ofta uppstår är att bilmålvakten därmed drar på sig mycket stora skulder i p-böter som blir omöjliga att driva in.

För att vi ska kunna komma åt de här personerna vill jag öppna för att ett fordon med obetalda böter ska kunna bogseras bort och att detta även ska påverka andra bilar som finns registrerade med samma ägare. Jag har därför lämna in en motion om detta som du kan läsa i sin helhet HÄR.

Motioner om elmarknad

I samband med allmänna motionsperioden har jag lagt fyra motioner som rör elmarknaden. De sammanfattas mycket kort nedan. Länkar till samtliga av mina motioner finns även under rubriken Politik i menyn.

1) Gör det möjligt för grannar att dela på en gemensam elproduktionsanläggning via elnätet. Lagen gör det idag inte möjligt för flera familjer eller alla i en by att exempelvis starta ett gemensamt vindkraftverk eller annan energianläggning. LÄNK

2) Ändra regelverket så att privat elproduktion underlättas istället för att som idag försvåras av att nya anslutningar till elnätet godkänns av elnätsägarna själva. Dessa beslut bör istället fattas av en oberoende myndighet. LÄNK

3) Regeringen bör se över möjligheten att ta bort momsen på små elproduktionsanläggningar som exempelvis små vindkraftverk, solfångare och mindre kraftvärmeverk med flera. LÄNK

4) Regeringen bör se över möjligheten att införa ett system med feed in-tariffer liknande det i exempelvis Tyskland. Ett sådant system skulle göra investeringar i mindre elproduktionsanläggningar mycket säkrare och skapa goda incitament för satsningar på förnyelsebar energi. LÄNK

Sockerfritt = Konstgjorda sötningsmedel

Vid besök i en affär eller kiosk så översköljs man som konsument av produkter som antingen är sockerfria, utan vanligt socker, light, osötade, ja, listan är lång på produkter som säger sig vara utan socker och kalorier. För oss konsumenter kan de sockerfria märkningarna se likadana ut men läser man på Livsmedelsverkets hemsida där de utreder dessa begrepp finns det klara skillnader. Är en produkt till exempel sockerfri betyder det att livsmedlet inte innehåller någon sockerart, varken tillförd eller naturligt. Är produkten däremot märkt med ”vanligt socker inte tillsatt” betyder det att en annan sockerart än sackaros har tillsatts. Gemensamt för dessa två exempel är dock att sötningsmedel har tillsatts och måste redovisas i näringsvärdesdeklarationen.

Den första tanken som slår mig efter att ha gått igenom Livsmedelverkets begreppsredovisning av vad sockerfritt egentligen betyder är att det inte kan vara många som vet vad de olika sockerfria begreppen egentligen står för. Möjligen kan det till och med vara så att konsumenterna inte känner till att de alltför lika begreppen står för olika saker.

Dagens produktmärkning är vilseledande, dels för att det är heltidarbete att hålla reda på olika märkningar som faktiskt betyder olika saker, men även för att det inte är logiskt att märka en produkt med en etikett som beskriver vad varan inte innehåller. Det självklara bör vara att produkten man köper har en märkning med ämnen som den faktiskt har som innehåll, det är ju trots allt det som vi i slutändan får i oss.
Rykten går om att sötningsmedel skulle öka hungerkänslorna och att producenterna tjänar stora pengar på att använda sötningsmedel istället för socker eftersom att det är mycket billigare.

Men som sagt var, detta är rena spekulationer och inga vetenskapliga bevis finns enligt Livsmedelsverket. Trots avsaknaden av vetenskapligt stöd finns det något inom mig som säger att man bör hålla ögonen öppna. När man endast med små bokstäver under innehållsdeklarationen skriver vad produkten faktiskt innehåller (konstgjort sötningsmedel) men istället reklamerar med stora bokstäver på framsidan att den INTE innehåller (naturligt) socker, då blir jag betänksam.


Staffan Appelros(m)
Riksdagsledamot

Livsmedelsverket bör skärpa kraven på tillsatsämnen!

I Miljö- och jordbruksutskottet har jag intresserat mig för bl.a. frågor som rör livsmedel och tillsatsämnen. Jag har många gånger förvånats över det faktum att Livsmedelverket tillåter sötningsmedlet sukralos bland annat i läsk, ketchup och yoghurt, varor som många personer i Sverige konsumerar dagligen. Sukralos är ett naturfrämmande klororganiskt ämne vars effekter vi ännu inte är säkra på. Att tillåta sukralos i Sverige går stick i stäv med det arbete som kommuner, miljöorganisationer och myndigheter har gjort för avvecklingen av klororganiska ämnen. Det går även emot försiktighetsprincipen och riksdagens miljömål som bland annat säger att miljön ska vara fri från ämnen som skapats av människan och som kan hota människors hälsa och den biologiska mångfalden. Ämnet sukralos tas inte upp av kroppen när det passerar men det bryts inte heller ner under reningsprocessen på ett reningsverk och konsekvensen blir att den hamnar i våra vattendrag. Detta kan leda till störningar i det naturliga djurliv som finns i våra vatten.

För några veckor sedan presenterades ytterligare en studie som visar hur negativt onaturliga tillsatsämnen kan påverka människors hälsa, i detta fall handlar det om hur barn påverkas av färgtillsatser och konserveringsmedel i till exempel godis och läsk. En godispåse om dagen kan räcka för att barn ska utveckla ett hyperaktivt beteende. Det är sedan tidigare känt att de aktuella tillsatsämnena förvärrar tillståndet hos barn med ADHD. Den nya studien visar att ämnena leder till hyperaktivitet även för barn som inte har ADHD. Inte nog med att detta tillstånd är väldigt jobbigt för barn och föräldrar, det kan även försvåra inlärning och leda till koncentrationssvårigheter i skolan.

Det är inte klart fastställt om det är färgämnena eller konserveringsmedlet som utlöser detta beteende men sambandet mellan tillsatsämnen och hyperaktivitet är bekräftad och det gör mig väldigt oroad. Flera av färgämnena har tidigare varit förbjudna i Sverige, de har bland annat varit kända för att ha orsakat klåda och utslag hos personer med allergi. Detta förbud försvann dock 1999 i samband med EU-medlemskapet. Då var vi helt enkelt tvungna att godkänna dessa ämnen.

Som konsument har man alltid haft ett stort förtroende för att de varor som säljs i Sverige ska hålla en hög kvalité. Nu kommer studie efter studie som visar motsatsen. Den ökande mångfalden och globaliseringen bidrar till en ökad import av livsmedel. Detta är spännande och berikande men det får inte ske på bekostnad av människors hälsa.

Det är på tiden att Livsmedelsverket agerar! Nu finns det studier som klart och tydligt visar att vissa tillsatsämnen är farliga för människor och miljö. Hur länge ska vi vänta innan problemet tas på allvar? Jag hoppas att detta sker inom en snar framtid. Ju längre tid som går desto svårare blir det att återkalla produkter och förbjuda dessa farliga ämnen. Livsmedelverket bör därför reagera snarast, för miljön och för oss människor.

Staffan Appelros (m)
Riksdagsledamot

Ny teknik kräver ny politik

Upphovsrättsindustrin är oftast distributörer, ej kreatörer. Musiker och kulturskapare tvingas, för att få lov att ge ut sina verk, ofta vara med i stora organisationer som kontrollerar vad som ges ut och vad som får ges ut. Dessa organisationer säger sig företräda kulturarbetarna, men gör de verkligen det? Via välbetalda lobbyister bearbetar dessa sen politiker för att ”skydda” sina intressen, egentligen bevara status quo, istället för att följa med i den tekniska utvecklingen.

När vi fick bandspelare protesterade industrin mot att vi själva skulle kunna välja vad vi ville lyssna på och i vilket media, dvs mot att vi kopierade våra inköpta skivor och istället t.ex. tog med en liten kassettbandspelare med vår musik på. De lyckades få infört en ”avgift” som utgår på alla band oavsett om vi spelade in våra barns första ord eller en skiva med musik vi köpt. Sen kom videon - nya protester. Nu hotades igen alla kulturarbetare. Nya avgifter infördes även om vi spelade in våra barns första steg på videobandet.

Datorn kom och med den möjligheten att på CD-rom spara våra arbeten i form av bokföring mm så att inte våra barn, som nu vuxit upp, skulle orsaka en datorkrasch när de spelade sina dataspel vi dyrt köpt åt dem. Nya avgifter till branschen oavsett vad skivan användes till. Varje gång jag numera säkerhetskopierar mina producerade filer på datorn betalar jag vare sig jag vill eller ej.

T.om. tvingas vi betala för att säkerhetskopiera våra egenhändigt tagna familjefoton vi kan ta med nymodigheten digitalkameran. Inga undantag för nya avgifter för den nya uppfinningen DVD-skivan som rymmer motsvarande flera CD-romskivor. När Mp3-spelaren kom önskade barnen en sådan, de var ju lättare och mindre än de transportabla bandspelare och CD-spelare de tidigare haft. När branschens lobbyister inte lyckats förbjuda teknikutvecklingen fick de ändå en ny ”avgift att inkassera på varje försåld Mp3-spelare.

Samtidigt känner jag stor sympati för de kreatörer som underhåller oss. De skall ha lön för mödan. Men jag slås av tanken – får de det av branschföreträdarna? Är inte de snart en överflödig mellanhand? De har tydligen gott om pengar i alla fall. Pengar som artisterna borde få. När jag läser om avslöjandena från EMI´s nya ägare att den förra ledningen slösat bort 1,3 miljarder varje år så undrar jag vad artisterna och vi konsumenter får betala för. Nu vill branschen förbjuda eller åtminstone först övervaka vad vi gör via nätet så vi inte undandrar oss nya ”avgifter”. En horribel tanke har funnits att belägga alla Internetanvändning med nya avgifter, vi skulle ju kunna använda den i syfte att kränka upphovsrätten. Likt de andra avgifterna skulle vi alltså betala branschen oavsett om vi gör det eller ej. Passar väl bra in som efterföljare till de andra historiskt horribla pålagorna.

När jag läser att den amerikanska upphovsrättsbranschen stämmer en man som lagt sina inköpta och betalda cd-skivor på datorn blir jag rädd. De anser att det är olaglig kopiering. Finns verkligen dessa bakåtsträvare kvar likt de som ville förbjuda Gutenbergs tryckpress? Oavsett vilka nya lagringsmedia som kommer vill de stoppa all teknikutveckling istället för att utnyttja den för kommersiella syften. Min förhoppning är att med den nya tekniken skall fler artister upptäcka vilka enorma möjligheter det idag finns att marknadsföra sig och sälja sina alster direkt utan att gå via dessa teknikfientliga bakåtsträvare som envisas med att fysiskt hantera band, skivor och filmer med onödigt stora produktionskostnader, miljöpåverkande transporter mm.

Staffan Appelros (m)
Riksdagsledamot

Att fildela är en rättighet

Ursprungligen publicerad den 3 januari 2008 i Expressen

Regeringen har samlat in synpunkter på Renforsutredningen, som syftar till att stänga av fildelares internetanslutningar. Hovrätten totalsågar utredningen och ifrågasätter om ett internetförbud skulle minska fildelningen. Trots att flera andra länder har tagit till liknande åtgärder har ingen visat upp några goda resultat

Datainspektionen frågar sig om Renforsutredningens förslag är förenligt med det skydd för privatlivet och enskildas korrespondens som följer av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Det finns både EU-direktiv och svensk lagstiftning som säger att internetleverantörers uppgift är att tillhandahålla kommunikationsmöjligheter – inte att hålla reda på vad enskilda människor samtalar om eller vilken information de skickar till varandra.

Konkurrensverket tillägger att vi inte rimligen kan ge privata företag en roll som myndighetsutövare. Besluten om att stänga av internetanvändare kan bli godtyckliga utan en rättsprocess. Och så fortsätter det när man läser de tunga myndigheternas synpunkter. Myndighet efter myndighet smular sönder Renforsutredningen

Upphovsrättsindustrins företrädare är desto mer entusiastiska till att stänga ner medborgarnas internetuppkopplingar, och lyfter fram Frankrike som ett positivt exempel. I Frankrike har myndigheter, rättighetshavare och bredbandsleverantörer tvingats in i ett samarbete. General Electric beskriver hur det fungerar: ”I praktiken innebär det att bredbandsoperatörerna ska övervaka vad deras kunder gör på internet och anmäla det.”

Antipiratbyrån beskriver Sverige som en frizon för fildelare, och försvarar försämrad rättsäkerhet med att så har regeringar gjort i andra europeiska länder. Men varför ska Sverige anpassa sig till vad länder som Frankrike tycker?

Sverige är en av världens främsta tekniknationer, och vår teknikvänlighet måste få avspegla sig i politiken. Som del i ett globalt nätverk kan vi erbjuda internetanvändare världen över den informationsfrihet som de förvägras i sina hemländer

Att avkriminalisera den fildelning som i dag är förbjuden och tvinga marknaden att anpassa sig är inte bara den bästa lösningen. Det är den enda lösningen, såvida vi inte vill ha en allt hårdare kontroll av vad medborgarna gör på internet. De politiker som nu spelar på Antipiratbyråns planhalva ska vara medvetna om att de har allierat sig med en rörelse som aldrig är nöjd och som alltid kommer att kräva ytterligare steg i riktning mot kontrollstaten.

I dag vill de göra bredbandsleverantörerna till internetpoliser, och själva vill Antipiratbyrån få möjlighet att begära ut identiteten på fildelare. Då kan de dra den 15-åriga tjej som har laddat hem en Britney Spears-låt från nätet inför rätta i en civilrättslig process.

Kommer Antipiratbyrån att vara nöjda med det? Troligen inte, för även om lagskärpningarna genomförs kommer de nya regelverken inte att stoppa fildelningen. Redan i dag finns det anonymiseringstjänster som gör de liggande lagförslagen verkningslösa. Därför kommer antipiratbyrån att kräva nya verktyg som ytterligare ökar övervakningen på Internet.

Den enkla sanningen är att nästan alla kommunikationskanaler på internet kan användas för att kopiera upphovsrättsskyddad information. Kan du använda en tjänst till att skicka ett meddelande kan du sannolikt använda samma tjänst till att skicka en mp3-låt. Den som vill kontrollera vilka som skickar upphovsrättsskyddat material mellan sig måste kontrollera all elektronisk kommunikation mellan medborgare.

I slutet av 1970-talet ville upphovsrättsindustrin förbjuda människor att spela in tv-program på video. 1998 försökte skivindustrin få mp3-spelare förbjudna. Vi politiker måste sätta ner foten och förklara att vi inte är beredda att medverka till att skapa den teknikfientliga kontrollstat som krävs för att antipiratbyrån ska bli nöjd.

Karl Sigfrid
Margareta Cederfelt
Ulf Berg
Lena Asplund
Staffan Appelros
Lisbeth Grönfeldt Bergman
Göran Montan.