Upphovsrättsindustrin är oftast distributörer, ej kreatörer. Musiker och kulturskapare tvingas, för att få lov att ge ut sina verk, ofta vara med i stora organisationer som kontrollerar vad som ges ut och vad som får ges ut. Dessa organisationer säger sig företräda kulturarbetarna, men gör de verkligen det? Via välbetalda lobbyister bearbetar dessa sen politiker för att ”skydda” sina intressen, egentligen bevara status quo, istället för att följa med i den tekniska utvecklingen.
När vi fick bandspelare protesterade industrin mot att vi själva skulle kunna välja vad vi ville lyssna på och i vilket media, dvs mot att vi kopierade våra inköpta skivor och istället t.ex. tog med en liten kassettbandspelare med vår musik på. De lyckades få infört en ”avgift” som utgår på alla band oavsett om vi spelade in våra barns första ord eller en skiva med musik vi köpt. Sen kom videon - nya protester. Nu hotades igen alla kulturarbetare. Nya avgifter infördes även om vi spelade in våra barns första steg på videobandet.
Datorn kom och med den möjligheten att på CD-rom spara våra arbeten i form av bokföring mm så att inte våra barn, som nu vuxit upp, skulle orsaka en datorkrasch när de spelade sina dataspel vi dyrt köpt åt dem. Nya avgifter till branschen oavsett vad skivan användes till. Varje gång jag numera säkerhetskopierar mina producerade filer på datorn betalar jag vare sig jag vill eller ej.
T.om. tvingas vi betala för att säkerhetskopiera våra egenhändigt tagna familjefoton vi kan ta med nymodigheten digitalkameran. Inga undantag för nya avgifter för den nya uppfinningen DVD-skivan som rymmer motsvarande flera CD-romskivor. När Mp3-spelaren kom önskade barnen en sådan, de var ju lättare och mindre än de transportabla bandspelare och CD-spelare de tidigare haft. När branschens lobbyister inte lyckats förbjuda teknikutvecklingen fick de ändå en ny ”avgift att inkassera på varje försåld Mp3-spelare.
Samtidigt känner jag stor sympati för de kreatörer som underhåller oss. De skall ha lön för mödan. Men jag slås av tanken – får de det av branschföreträdarna? Är inte de snart en överflödig mellanhand? De har tydligen gott om pengar i alla fall. Pengar som artisterna borde få. När jag läser om avslöjandena från EMI´s nya ägare att den förra ledningen slösat bort 1,3 miljarder varje år så undrar jag vad artisterna och vi konsumenter får betala för. Nu vill branschen förbjuda eller åtminstone först övervaka vad vi gör via nätet så vi inte undandrar oss nya ”avgifter”. En horribel tanke har funnits att belägga alla Internetanvändning med nya avgifter, vi skulle ju kunna använda den i syfte att kränka upphovsrätten. Likt de andra avgifterna skulle vi alltså betala branschen oavsett om vi gör det eller ej. Passar väl bra in som efterföljare till de andra historiskt horribla pålagorna.
När jag läser att den amerikanska upphovsrättsbranschen stämmer en man som lagt sina inköpta och betalda cd-skivor på datorn blir jag rädd. De anser att det är olaglig kopiering. Finns verkligen dessa bakåtsträvare kvar likt de som ville förbjuda Gutenbergs tryckpress? Oavsett vilka nya lagringsmedia som kommer vill de stoppa all teknikutveckling istället för att utnyttja den för kommersiella syften. Min förhoppning är att med den nya tekniken skall fler artister upptäcka vilka enorma möjligheter det idag finns att marknadsföra sig och sälja sina alster direkt utan att gå via dessa teknikfientliga bakåtsträvare som envisas med att fysiskt hantera band, skivor och filmer med onödigt stora produktionskostnader, miljöpåverkande transporter mm.
Staffan Appelros (m)
Riksdagsledamot
När vi fick bandspelare protesterade industrin mot att vi själva skulle kunna välja vad vi ville lyssna på och i vilket media, dvs mot att vi kopierade våra inköpta skivor och istället t.ex. tog med en liten kassettbandspelare med vår musik på. De lyckades få infört en ”avgift” som utgår på alla band oavsett om vi spelade in våra barns första ord eller en skiva med musik vi köpt. Sen kom videon - nya protester. Nu hotades igen alla kulturarbetare. Nya avgifter infördes även om vi spelade in våra barns första steg på videobandet.
Datorn kom och med den möjligheten att på CD-rom spara våra arbeten i form av bokföring mm så att inte våra barn, som nu vuxit upp, skulle orsaka en datorkrasch när de spelade sina dataspel vi dyrt köpt åt dem. Nya avgifter till branschen oavsett vad skivan användes till. Varje gång jag numera säkerhetskopierar mina producerade filer på datorn betalar jag vare sig jag vill eller ej.
T.om. tvingas vi betala för att säkerhetskopiera våra egenhändigt tagna familjefoton vi kan ta med nymodigheten digitalkameran. Inga undantag för nya avgifter för den nya uppfinningen DVD-skivan som rymmer motsvarande flera CD-romskivor. När Mp3-spelaren kom önskade barnen en sådan, de var ju lättare och mindre än de transportabla bandspelare och CD-spelare de tidigare haft. När branschens lobbyister inte lyckats förbjuda teknikutvecklingen fick de ändå en ny ”avgift att inkassera på varje försåld Mp3-spelare.
Samtidigt känner jag stor sympati för de kreatörer som underhåller oss. De skall ha lön för mödan. Men jag slås av tanken – får de det av branschföreträdarna? Är inte de snart en överflödig mellanhand? De har tydligen gott om pengar i alla fall. Pengar som artisterna borde få. När jag läser om avslöjandena från EMI´s nya ägare att den förra ledningen slösat bort 1,3 miljarder varje år så undrar jag vad artisterna och vi konsumenter får betala för. Nu vill branschen förbjuda eller åtminstone först övervaka vad vi gör via nätet så vi inte undandrar oss nya ”avgifter”. En horribel tanke har funnits att belägga alla Internetanvändning med nya avgifter, vi skulle ju kunna använda den i syfte att kränka upphovsrätten. Likt de andra avgifterna skulle vi alltså betala branschen oavsett om vi gör det eller ej. Passar väl bra in som efterföljare till de andra historiskt horribla pålagorna.
När jag läser att den amerikanska upphovsrättsbranschen stämmer en man som lagt sina inköpta och betalda cd-skivor på datorn blir jag rädd. De anser att det är olaglig kopiering. Finns verkligen dessa bakåtsträvare kvar likt de som ville förbjuda Gutenbergs tryckpress? Oavsett vilka nya lagringsmedia som kommer vill de stoppa all teknikutveckling istället för att utnyttja den för kommersiella syften. Min förhoppning är att med den nya tekniken skall fler artister upptäcka vilka enorma möjligheter det idag finns att marknadsföra sig och sälja sina alster direkt utan att gå via dessa teknikfientliga bakåtsträvare som envisas med att fysiskt hantera band, skivor och filmer med onödigt stora produktionskostnader, miljöpåverkande transporter mm.
Staffan Appelros (m)
Riksdagsledamot
No comments:
Post a Comment