Sockerfritt = Konstgjorda sötningsmedel

Vid besök i en affär eller kiosk så översköljs man som konsument av produkter som antingen är sockerfria, utan vanligt socker, light, osötade, ja, listan är lång på produkter som säger sig vara utan socker och kalorier. För oss konsumenter kan de sockerfria märkningarna se likadana ut men läser man på Livsmedelsverkets hemsida där de utreder dessa begrepp finns det klara skillnader. Är en produkt till exempel sockerfri betyder det att livsmedlet inte innehåller någon sockerart, varken tillförd eller naturligt. Är produkten däremot märkt med ”vanligt socker inte tillsatt” betyder det att en annan sockerart än sackaros har tillsatts. Gemensamt för dessa två exempel är dock att sötningsmedel har tillsatts och måste redovisas i näringsvärdesdeklarationen.

Den första tanken som slår mig efter att ha gått igenom Livsmedelverkets begreppsredovisning av vad sockerfritt egentligen betyder är att det inte kan vara många som vet vad de olika sockerfria begreppen egentligen står för. Möjligen kan det till och med vara så att konsumenterna inte känner till att de alltför lika begreppen står för olika saker.

Dagens produktmärkning är vilseledande, dels för att det är heltidarbete att hålla reda på olika märkningar som faktiskt betyder olika saker, men även för att det inte är logiskt att märka en produkt med en etikett som beskriver vad varan inte innehåller. Det självklara bör vara att produkten man köper har en märkning med ämnen som den faktiskt har som innehåll, det är ju trots allt det som vi i slutändan får i oss.
Rykten går om att sötningsmedel skulle öka hungerkänslorna och att producenterna tjänar stora pengar på att använda sötningsmedel istället för socker eftersom att det är mycket billigare.

Men som sagt var, detta är rena spekulationer och inga vetenskapliga bevis finns enligt Livsmedelsverket. Trots avsaknaden av vetenskapligt stöd finns det något inom mig som säger att man bör hålla ögonen öppna. När man endast med små bokstäver under innehållsdeklarationen skriver vad produkten faktiskt innehåller (konstgjort sötningsmedel) men istället reklamerar med stora bokstäver på framsidan att den INTE innehåller (naturligt) socker, då blir jag betänksam.


Staffan Appelros(m)
Riksdagsledamot

Livsmedelsverket bör skärpa kraven på tillsatsämnen!

I Miljö- och jordbruksutskottet har jag intresserat mig för bl.a. frågor som rör livsmedel och tillsatsämnen. Jag har många gånger förvånats över det faktum att Livsmedelverket tillåter sötningsmedlet sukralos bland annat i läsk, ketchup och yoghurt, varor som många personer i Sverige konsumerar dagligen. Sukralos är ett naturfrämmande klororganiskt ämne vars effekter vi ännu inte är säkra på. Att tillåta sukralos i Sverige går stick i stäv med det arbete som kommuner, miljöorganisationer och myndigheter har gjort för avvecklingen av klororganiska ämnen. Det går även emot försiktighetsprincipen och riksdagens miljömål som bland annat säger att miljön ska vara fri från ämnen som skapats av människan och som kan hota människors hälsa och den biologiska mångfalden. Ämnet sukralos tas inte upp av kroppen när det passerar men det bryts inte heller ner under reningsprocessen på ett reningsverk och konsekvensen blir att den hamnar i våra vattendrag. Detta kan leda till störningar i det naturliga djurliv som finns i våra vatten.

För några veckor sedan presenterades ytterligare en studie som visar hur negativt onaturliga tillsatsämnen kan påverka människors hälsa, i detta fall handlar det om hur barn påverkas av färgtillsatser och konserveringsmedel i till exempel godis och läsk. En godispåse om dagen kan räcka för att barn ska utveckla ett hyperaktivt beteende. Det är sedan tidigare känt att de aktuella tillsatsämnena förvärrar tillståndet hos barn med ADHD. Den nya studien visar att ämnena leder till hyperaktivitet även för barn som inte har ADHD. Inte nog med att detta tillstånd är väldigt jobbigt för barn och föräldrar, det kan även försvåra inlärning och leda till koncentrationssvårigheter i skolan.

Det är inte klart fastställt om det är färgämnena eller konserveringsmedlet som utlöser detta beteende men sambandet mellan tillsatsämnen och hyperaktivitet är bekräftad och det gör mig väldigt oroad. Flera av färgämnena har tidigare varit förbjudna i Sverige, de har bland annat varit kända för att ha orsakat klåda och utslag hos personer med allergi. Detta förbud försvann dock 1999 i samband med EU-medlemskapet. Då var vi helt enkelt tvungna att godkänna dessa ämnen.

Som konsument har man alltid haft ett stort förtroende för att de varor som säljs i Sverige ska hålla en hög kvalité. Nu kommer studie efter studie som visar motsatsen. Den ökande mångfalden och globaliseringen bidrar till en ökad import av livsmedel. Detta är spännande och berikande men det får inte ske på bekostnad av människors hälsa.

Det är på tiden att Livsmedelsverket agerar! Nu finns det studier som klart och tydligt visar att vissa tillsatsämnen är farliga för människor och miljö. Hur länge ska vi vänta innan problemet tas på allvar? Jag hoppas att detta sker inom en snar framtid. Ju längre tid som går desto svårare blir det att återkalla produkter och förbjuda dessa farliga ämnen. Livsmedelverket bör därför reagera snarast, för miljön och för oss människor.

Staffan Appelros (m)
Riksdagsledamot