Vindkraften är en av få tekniker som möjliggör elproduktion helt utan utsläpp eller negativ påverkan på klimatet. När vi rör oss bort från fossila bränslen och växlar över till en grönare energiproduktion har vindkraften en given roll.
En nyckelfaktor för att skapa folkligt stöd för vindkraften är att underlätta ett gemensamt ägande. Så kallade vindkraftkooperativ, där vindkraftverket ägs av många i en ekonomisk förening, möjliggör för vanliga hushåll att investera i vindkraft och få nytta av vindkraftens låga rörliga produktionskostnad i form av lägre elpris.
Erfarenheten från Tyskland och Danmark, där vindkraftskooperativ är betydligt vanligare än i Sverige, visar att möjligheten för vanliga hushåll att bli delägare bidrar till en positiv syn på vindkraft hos närboende, vilket underlättar vindkraftens etablering.
Även Energimyndigheten, som på näringsdepartementets uppdrag kommit med förslag för att skapa bättre förutsättningar för vindkraftsutbyggnaden i Sverige, menar att gemensamt ägande i vindkraft bör främjas.
Skatteverket har nyligen gjort ett uttalande som riskerar att få negativa konsekvenser för vindkraftkooperativen och därmed Sveriges möjligheter att satsa på en renare elproduktion.
Skatteverket menar att det pris som betalas av andelsägarna är ett rabatterat pris och att mellanskillnaden mot det högre marknadspriset därför skall uttagsbeskattas. Detta resonemang bygger på ett missförstånd. Det handlar inte om någon rabatt utan om att köpa en vara, i detta fall el, för det pris som den faktiskt kostar att producera.
Vilket pris som ska anses vara marknadspriset på el framgår inte, men sannolikt skulle det kopplas till priset på den nordiska elbörsen Nordpool där priset till stor del styrs av kolkraft med höga rörliga kostnader.
En stor del av kostnaden för att producera el utgörs av kapitalkostnader, vilka ingår i det pris konventionella elproducenter tar ut. I ett vindkraftkooperativ står medlemmarna för finansieringen, vilket ger lägre kostnader för föreningen. Därför är prissättningen affärsmässigt motiverad.
Ur ett konkurrensperspektiv är det bra om konsumenterna kan välja mellan flera olika marknadsaktörer och driftsformer. Nya kraftinvesteringar behövs i Sverige för att öka andelen förnybar produktion. Vindkraft är ett av få energislag som ger möjlighet att sprida ägandet och motverka en situation där elproduktionen endast förbehålls de stora aktörerna på elmarknaden.
Ur ett statsfinansiellt perspektiv skulle en eventuell uttagsskatt på vindkraftkooperativ utgöra en marginell intäkt, samtidigt som de negativa konsekvenserna blir stora. Vindkraftkooperativ är viktiga för att främja en god acceptans för en utbyggnad av vindkraften, vilket även fått stöd av näringsminister Maud Olofsson (C). Att ta bort de ekonomiska incitamenten för människor att investera i vindkraft går stick i stäv med regeringens uttalade ambitioner att satsa på vindkraft.
Finansminister Anders Borg (M) har på en skriftlig fråga svarat att ”Uttagsbeskattning innebär att uttaget av en tillgång eller tjänst ska behandlas som om den avyttrats för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet”. Svaret kan förhoppningsvis tolkas som en beskrivning av nuvarande (osäkra) skattesituation. Problemet är att marknadspriset på el saknar koppling till produktionspriset.
Det är dags för regeringen att agera. Maud Olofsson och Anders Borg bör ta initiativ till regeländringar som bevarar en gynnsam skattesituation för vindkraftskooperativ. Skatteverkets tolkning kan endast applåderas av dem som vill förhindra priskonkurrens på elmarknaden och förstärka makten för eljättarna.
Ursprungligen publicerad i Sydsvenska Dagbladet den 27/1 2009.
-------------------
För mer om vindkraft läs även "Svensk Vindkraft kan get 12 000 jobb" (TT) i bl a
Dagens Nyheter och
Svenska Dagbladet som ytterligare understryker varför vindkraften är viktig.
