Vindkraften är en av få tekniker som möjliggör elproduktion helt utan utsläpp eller negativ påverkan på klimatet. När vi rör oss bort från fossila bränslen och växlar över till en grönare energiproduktion har vindkraften en given roll.
En nyckelfaktor för att skapa folkligt stöd för vindkraften är att underlätta ett gemensamt ägande. Så kallade vindkraftkooperativ, där vindkraftverket ägs av många i en ekonomisk förening, möjliggör för vanliga hushåll att investera i vindkraft och få nytta av vindkraftens låga rörliga produktionskostnad i form av lägre elpris.
Erfarenheten från Tyskland och Danmark, där vindkraftskooperativ är betydligt vanligare än i Sverige, visar att möjligheten för vanliga hushåll att bli delägare bidrar till en positiv syn på vindkraft hos närboende, vilket underlättar vindkraftens etablering.
Även Energimyndigheten, som på näringsdepartementets uppdrag kommit med förslag för att skapa bättre förutsättningar för vindkraftsutbyggnaden i Sverige, menar att gemensamt ägande i vindkraft bör främjas.
Skatteverket har nyligen gjort ett uttalande som riskerar att få negativa konsekvenser för vindkraftkooperativen och därmed Sveriges möjligheter att satsa på en renare elproduktion.
Skatteverket menar att det pris som betalas av andelsägarna är ett rabatterat pris och att mellanskillnaden mot det högre marknadspriset därför skall uttagsbeskattas. Detta resonemang bygger på ett missförstånd. Det handlar inte om någon rabatt utan om att köpa en vara, i detta fall el, för det pris som den faktiskt kostar att producera.
Vilket pris som ska anses vara marknadspriset på el framgår inte, men sannolikt skulle det kopplas till priset på den nordiska elbörsen Nordpool där priset till stor del styrs av kolkraft med höga rörliga kostnader.
En stor del av kostnaden för att producera el utgörs av kapitalkostnader, vilka ingår i det pris konventionella elproducenter tar ut. I ett vindkraftkooperativ står medlemmarna för finansieringen, vilket ger lägre kostnader för föreningen. Därför är prissättningen affärsmässigt motiverad.
Ur ett konkurrensperspektiv är det bra om konsumenterna kan välja mellan flera olika marknadsaktörer och driftsformer. Nya kraftinvesteringar behövs i Sverige för att öka andelen förnybar produktion. Vindkraft är ett av få energislag som ger möjlighet att sprida ägandet och motverka en situation där elproduktionen endast förbehålls de stora aktörerna på elmarknaden.
Ur ett statsfinansiellt perspektiv skulle en eventuell uttagsskatt på vindkraftkooperativ utgöra en marginell intäkt, samtidigt som de negativa konsekvenserna blir stora. Vindkraftkooperativ är viktiga för att främja en god acceptans för en utbyggnad av vindkraften, vilket även fått stöd av näringsminister Maud Olofsson (C). Att ta bort de ekonomiska incitamenten för människor att investera i vindkraft går stick i stäv med regeringens uttalade ambitioner att satsa på vindkraft.
Finansminister Anders Borg (M) har på en skriftlig fråga svarat att ”Uttagsbeskattning innebär att uttaget av en tillgång eller tjänst ska behandlas som om den avyttrats för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet”. Svaret kan förhoppningsvis tolkas som en beskrivning av nuvarande (osäkra) skattesituation. Problemet är att marknadspriset på el saknar koppling till produktionspriset.
Det är dags för regeringen att agera. Maud Olofsson och Anders Borg bör ta initiativ till regeländringar som bevarar en gynnsam skattesituation för vindkraftskooperativ. Skatteverkets tolkning kan endast applåderas av dem som vill förhindra priskonkurrens på elmarknaden och förstärka makten för eljättarna.
Ursprungligen publicerad i Sydsvenska Dagbladet den 27/1 2009.
En nyckelfaktor för att skapa folkligt stöd för vindkraften är att underlätta ett gemensamt ägande. Så kallade vindkraftkooperativ, där vindkraftverket ägs av många i en ekonomisk förening, möjliggör för vanliga hushåll att investera i vindkraft och få nytta av vindkraftens låga rörliga produktionskostnad i form av lägre elpris.
Erfarenheten från Tyskland och Danmark, där vindkraftskooperativ är betydligt vanligare än i Sverige, visar att möjligheten för vanliga hushåll att bli delägare bidrar till en positiv syn på vindkraft hos närboende, vilket underlättar vindkraftens etablering.
Även Energimyndigheten, som på näringsdepartementets uppdrag kommit med förslag för att skapa bättre förutsättningar för vindkraftsutbyggnaden i Sverige, menar att gemensamt ägande i vindkraft bör främjas.
Skatteverket har nyligen gjort ett uttalande som riskerar att få negativa konsekvenser för vindkraftkooperativen och därmed Sveriges möjligheter att satsa på en renare elproduktion.
Skatteverket menar att det pris som betalas av andelsägarna är ett rabatterat pris och att mellanskillnaden mot det högre marknadspriset därför skall uttagsbeskattas. Detta resonemang bygger på ett missförstånd. Det handlar inte om någon rabatt utan om att köpa en vara, i detta fall el, för det pris som den faktiskt kostar att producera.
Vilket pris som ska anses vara marknadspriset på el framgår inte, men sannolikt skulle det kopplas till priset på den nordiska elbörsen Nordpool där priset till stor del styrs av kolkraft med höga rörliga kostnader.
En stor del av kostnaden för att producera el utgörs av kapitalkostnader, vilka ingår i det pris konventionella elproducenter tar ut. I ett vindkraftkooperativ står medlemmarna för finansieringen, vilket ger lägre kostnader för föreningen. Därför är prissättningen affärsmässigt motiverad.
Ur ett konkurrensperspektiv är det bra om konsumenterna kan välja mellan flera olika marknadsaktörer och driftsformer. Nya kraftinvesteringar behövs i Sverige för att öka andelen förnybar produktion. Vindkraft är ett av få energislag som ger möjlighet att sprida ägandet och motverka en situation där elproduktionen endast förbehålls de stora aktörerna på elmarknaden.
Ur ett statsfinansiellt perspektiv skulle en eventuell uttagsskatt på vindkraftkooperativ utgöra en marginell intäkt, samtidigt som de negativa konsekvenserna blir stora. Vindkraftkooperativ är viktiga för att främja en god acceptans för en utbyggnad av vindkraften, vilket även fått stöd av näringsminister Maud Olofsson (C). Att ta bort de ekonomiska incitamenten för människor att investera i vindkraft går stick i stäv med regeringens uttalade ambitioner att satsa på vindkraft.
Finansminister Anders Borg (M) har på en skriftlig fråga svarat att ”Uttagsbeskattning innebär att uttaget av en tillgång eller tjänst ska behandlas som om den avyttrats för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet”. Svaret kan förhoppningsvis tolkas som en beskrivning av nuvarande (osäkra) skattesituation. Problemet är att marknadspriset på el saknar koppling till produktionspriset.
Det är dags för regeringen att agera. Maud Olofsson och Anders Borg bör ta initiativ till regeländringar som bevarar en gynnsam skattesituation för vindkraftskooperativ. Skatteverkets tolkning kan endast applåderas av dem som vill förhindra priskonkurrens på elmarknaden och förstärka makten för eljättarna.
Ursprungligen publicerad i Sydsvenska Dagbladet den 27/1 2009.
-------------------
För mer om vindkraft läs även "Svensk Vindkraft kan get 12 000 jobb" (TT) i bl a Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ytterligare understryker varför vindkraften är viktig.
Läs även andra bloggares åsikter om vindkraft, miljö, skatter, elmarknad, energi, regeringen
Intressant.se
Vindkraft är en inne-trend som kommer att floppa.
ReplyDeletehttp://www.vindstat.nu/driftsamfalla.htm titta bara hur extremt dåligt tillgänglighet vindkraften har, el måste produceras samtidigt som den konsumeras, och med en sådan dåligt tillgänglighet kommer man inte kunna garantera att det kommer att finnas tillräckligt effekt.
Då kommer helt enkelt vårat nät att krasha. Sverige har dock bäst möjlighet att bygga vindkraft, pga av vattenkraften som kan regleras in när det behövs.
Men det bästa för klimatet vore om vi kunde exportera vår reglerkraft och låta den hjälpa till att jämna ut variationer nere på kontinenten.
Vindkraften är en av få tekniker som möjliggör elproduktion helt utan utsläpp eller negativ påverkan på klimatet.
ReplyDeleteWow.... så snabbt trodde jag inte ens att det var fysiskt möjligt att krascha ett blogginlägg.
Snabba frågor:
* Vad och hur mycket av detta bygger man vindkraftverk av?
* Vilken miljöpåverkan får du av att bygga ett vindkraftverk?
* Hur många vindkraftverk behöver du för att ersätta exempelvis en kärnkraftsreaktor?
* Hur bra tillgänglighet/tillförlitlighet har vindkraft?
Väntar med spänning på svar.
Tack för era kommentarer. När det gäller vindkraftens utsläpp och klimatpåverkan kan jag kort säga så här: Jag påstår inte att att uppförandet av vindkraftverk inte har någon påverkan på miljön eller att det inte finns andra problem med vindkraft (estetik, viss påverkan på djurliv o s v). Däremot sker det inga utsläpp vid själva elproduktionen i ett befintligt vindkraftverk. På sin höjd talar vi om läckage av smörjmedel.
ReplyDeleteRent generellt till er båda: Vare sig jag eller någon annan jag känner till förespråkar vindkraften som en universallösning. I Danmark, där vindkraften har som störst spridning, är man uppe i 20% av elproduktionen. I Sverige ligger vi dock på under 2%. Finns där en stor potential för att bygga ut vindkraften? Jag och många med mig anser det. Och kan vi ersätta åtminstone en del av den el vi får från att elda fossila bränslen med vindkraft är väl det fantastiskt. Varför vi skulle ersätta kärnkraft med vindkraft förstår jag inte alls, speciellt sett ur ett klimatperspektiv.
Jättebra att du tar upp frågan och kämpar för att vindkraften skall få möjlighet att växa. Fortsätt kämpa för att skatten tas bort! Så Sverige blir ett land som verkligen kan satsa på vindkraft i handling och inte bara på pappret!
ReplyDeleteMVH Kristina, Örebro
Jag förstår inte riktigt.. Skatteverket kan väl inte sitta och hitta på egna skatter till höger och vänster? Är det inte ni som sitter i regeringen som bestämmer vilka skatter som ska tas ut?
ReplyDeleteOm man ska betala extra skatt för att man tillverkar nåt själv istället för att köpa från "marknaden" borde det väl i konsekvensens namn också införas en skatt på folk som lagar mat hemma?
Detta låter ju helt vansinnigt. Det är bara ett utfall av klassisk avundsjuka av socialistiskt snitt.