Blir jag dubbeldebiterad för min sophantering?

För en månad sen (2010-10-04) skrev jag en fråga via mail till VMAB, det Västblekingska Miljöbolaget som sköter sophantering och återvinning. Anledningen var den information om nya insamlingsrutiner och återvinningskärl som skall införas. Det är helt nya kärl, 2 st, vari man sorterar i sammlagt 8 olika fraktioner. Jag kunde konstatera att 6 av dessa kan hänföras till det s.k. Producentansvaret, dvs det som vi när vi köper en vara redan betalar för. Nu skall dessa restprodukter/återvinningsmaterial insamlas hushållsnära, vilket jag anser vara helt i sin ordning och faktiskt är ett föredöme jämfört med de fula och svårhanterbara containrar som ofta ställs på parkeringsplatser mm och som man oftast tvingas köra bil till. Detta är värt en slant. Dock betalar idag Producenterna endast 40 % av "sin" kostnad och vältrar över ansvaret på konsumenterna som betalar 60 %. Dvs hushållen dubbeldebiteras, ofta genom avgifter från den ordinarie sophanteringen eller hyran, vare sig man bor i lägenhet eller villa, då Producenterna inte betalar för de åtgärder som fastighetsägare eller kommun vidtar för att ge sina kunder en enklare och främst närmare sortering inom fastigheten.
Alla bör nu observera att med en ökad grad av hushållsnära sortering, som jag är en stor vän av, ökar risken att hushållen debiteras stora kostnadsökningar då Producenterna oftast vägrar betala. I fallet med VMAB ökar taxorna med 100 % och jag ställde ett antal frågor för att kunna se hur mycket av återvinningsmaterialet som jag dubbeldebiteras för.
Jag har ännu INTE fått något svar trots att man i sina utskick och på sin hemsida ber oss maila in våra frågor.
Nedan mitt mail till VMAB

"Har fritidshus i Hällevik och undrar hur det nya insamlingssystemet kommer att påverka mig som endast har sommartömning?

Önskar redovisning av avgifterna och ev. ändrade regler.

Önskar också veta om producentansvaret tar sina kostnader för ”sitt” material. Om jag fattar rätt så innebär Maximiljö 1.5 kärl som hänförs till producentansvaret samt 0,5 kärl till restavfall samt matavfall som inte tillhör producentansvaret.

Hur har kostnaderna för konsumenterna beräknats med hänsyn till detta och vad är producenternas betalningsansvar?

Debiteras konsumenterna ytterligare en gång för det förpackningsmaterial som omfattas av producentansvaret, dvs subventionerar konsumenterna förpackningsindustrin genom de kommunala avgifterna? "


Om nu inte VMAB kan eller vill svara på dessa frågor är risken stor att alla deras kunder helt enkelt debiteras för hela den extra kostnad det innebär att sortera inte bara matavfall, som enl. lag numera skall sorteras särskilt men även alla de 6 fraktioner som Producenterna faktiskt ansvarar för. Här bör alla, var de än bor, vara observanta och inte bara klaga över de ökade taxorna men se till att kräva att vi konsumenter bara betalar för de kostnader vi faktiskt skall betala för. Det är nu många kommuner som ökar sopsorteringen och därmed ökar risken att Producenterna åter slipper ifrån sitt ansvar. Vi har ett system med "Pollutor pays" genom producentansvaret men om det inte fungerar även kostnadsmässigt så är det dags att ifrågasätta det. Lagstiftarens mening var INTE att konsumenterna skulle dubbeldebiteras!


Läs även andra bloggares åsikter om sophantering, avfall, miljö, återvinning, producentansvar




Intressant.se

Liten öppning från Skatteutskottet angående synen på elmarknaden

Under tisdagen behandlades de motioner som rör uttagsbeskattningen av vindkraftskooperativ i skatteutskottet och även om utfallet inte var vad branschen kanske hade hoppats ser jag en tydlig öppning i en relaterad, och egentligen långt viktigare, fråga – den gällande hur vi ser på prissättningen av el.

Centralt för diskussionen är vad som ska anses vara ett marknadspris på el. Det här är en fråga som blivit alltmer aktuell under den kalla vintern när priserna skjutit i höjden och många har fått klart för sig att elmarknaden kanske inte fungerar så väl som den borde. Den nyckfulla prisnivån gör den till synes enkla frågan ”vad kostar det att producera en kilowattimme el?” mycket komplicerad.

Med olika sätt att framställa el där kostnaderna för produktionen fördelar sig olika på fasta respektive löpande kostnader och där det finns många olika bränslen vars tillgång varierar oberoende av varandra är det orimligt att stelbent stå fast vid att spot-priset på den nordiska elbörsen alltid ska vara normgivande.

På den här punkten bekräftade skatteutskottet att det finns en problematik vid beräkningen av uttagsbeskattningen. Det blir svårt för den som äger andelar i ett vindkraftskooperativ att förutse vad kostnaden för skatten blir och hur den beräknas och man manade Skatteverket och Energimyndigheten att verka för ett förtydligande.

Utvecklingen så här långt är väl knappast att betrakta som ett stort genombrott men det är trots allt glädjande att se att det finns en ökande medvetenhet kring den här problematiken. Jag och många med mig kommer att fortsätta driva den här frågan och söka efter en lösning på hur vi ska få till stånd en vettig elmarknad som inte utgår ifrån att det bara finns några få traditionella sätt att producera el.

Mina motioner i frågan

Ändringar i reglerna för beskattning av grön småskalig elenergi
Nordpool och marknadspriset på el
Nya regler för försäljning av el från mindre produktion

Läs även andra bloggares åsikter om:

vindkraft, uttagsbeskattning, elmarknad, skatter, riksdagen

Intressant.se

Om elmarknad i Dagens Industri

Igår skrev jag och mina moderata kolleger i skatte- respektive näringsutskottet Lena Asplund och Björn Hamilton om vår syn på elmarknaden i Dagens Industri. Texten finns tyvärr inte på nätet men du kan läsa den nedan:

Det har aldrig tidigare funnits så många sätt att producera el som nu. Fossila energikällor som olja och kol dominerar fortfarande elproduktionen runt om i världen, med god konkurrens från kärnkraften och – för de länder som har förutsättningar för det – vattenkraften.

Men uppstickarna finns där. Och de behövs. Med ett ständigt ökande behov av energi för att tillgodose behoven hos en alltmer högteknologisk värld där den moderna civilisations bekvämligheter når allt fler behövs nya sätt att producera el, värme och drivmedel. Vindkraft och solkraft är exempel på att det finns sätt att utnyttja den förnybara energi som finns runt omkring oss utan att tära på jordens resurser och utan att riskera klimatet.

Men de nya teknikerna kräver också nya sätt att tänka kring mer jordnära frågor som prissättning och elmarknadsfrågor. Existerande prissättningsmodeller bygger på hur majoriteten av elenergin produceras idag. Man förutsätter stordrift med relativt låga fasta kostnader och relativt mycket högre rörliga kostnader för det bränsle som köps på en marknad där tillgången är begränsad.

För många av de nya teknikerna ser bilden helt annorlunda ut. Den fasta delen av det pris som elen kostar att producera är relativt sett mycket större medan själva bränslet i praktiken är gratis. Mängden solsken och vind må variera men de är båda exempel på resurser som aldrig sinar utan är just förnybara. Att jämföra exempelvis kolkraft och solkraft är som att jämföra äpplen och päron. Båda har förmågan att lysa upp våra hem men vägen dit ser väldigt annorlunda ut.

Trots dessa stora skillnader – och trots att kraven ökar på ett större inslag av förnybar energi – håller vi oss kvar vid gamla normer för hur elen ska produceras och vad den ska kosta. Den som är delägare i ett vindkraftskooperativ har sedan ett beslut från Skatteverket 2008 fått se priset stiga då mellanskillnaden mellan det egentliga priset för vindkraftselen och det som benämns ”marknadspriset” blivit föremål för uttagsbeskattning.

Det finns många goda anledningar till varför det inte är bra med särlagstiftning för att undanta vindkraften eller annan grön elframställning från gällande regler – oavsett vad övergripande miljömål säger – men den fråga som ändå kvarstår är på vilket sätt själva bedömningen sker. Vem bestämmer vad elen ska kosta? Ska den nordiska elbörsens spotpris, som i sin tur hänger samman med priset på kolkraft få vara normgivande för marknadspriset oavsett hur många olika marknader och produktionssätt för el som växer fram? Och vad händer när elpriserna skenar som vi sett under de senaste par veckorna?

Vi menar att det måste finnas en flexibilitet inför framväxten av en modernare och grönare elmarknad där nya sätt att producera el inte ses som avarter och undantag utan tillåts existera på sina egna premisser. I Sverige finns en stor öppenhet inför ny miljövänlig teknik och det krävs inga mirakel för att vi ska nå de miljömål vi satt upp. Men för att lyckas måste vi skapa förutsättningar för nya marknader att växa fram och inte sätta stopp för produktionsformer som inte passar in i gamla sätt att tänka.

Intressant.se